Var på mormors grav en stund, krattade i ordning, vattnade och satte dit några blommor. Jag saknar henne.
Jag har inte många minnen av henne, men jag kommer ihåg att hon alltid gav mig oststavar när jag var mindre. Varje gång jag är på kyrkogården tänker jag på den där stora osten med rött skal om och köksbordet och hennes röda tröja. Det var länge sen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0